Apparnas död är nära?

googlehome

(foto: Google)

Många tänker på iPhone som en innovation av telefonen genom själva hårdvaran. Jag jobbade på Sony Ericsson när iPhone lanserades 2007, och det var självklart en helt ny upplevelse av ren design, stor skärm och nytt sätt att interagera med touch. Det man kanske inte tänker så mycket på är att iPhone omgärdades av flera andra innovationer. Exempelvis innoverade man affärsmodellen, så man gick emot många krav som teleoperatörerna hade på tillverkarna och ordnade dessutom så att iPhone fick mer subventionering än andra tillverkares telefoner. Annars hade det varit svårt att bryta sig in i marknaden. Tänk att på den tiden så spenderade en premiumkund kanske 3-4000 kronor på en telefon, men en iPhone hade kostat ca 8000 kronor. Helt galet att spendera 8000 på en telefon.

En annan innovation från Apple, som kanske är den som haft störst inverkan på vårt samhälle idag, är appar…eller snarare sättet som appar distribueras på. Appar fanns redan innan iPhone, och jag drev själv detta som ett viktigt huvudspår på Telia 2004. Vad de egentligen lyckades med var att göra distributionen och affärsmodellen enkel, det var lätt att hitta och ladda ner för användare, men också öppet och lätt för utvecklare att utveckla (SDK/API) och få betalt (på olika sätt) för sin app. Sen dess har detta varit en stor och drivande del i det digitala landskapet, där varje företag med självaktning ska ha en app. Redan 2013 nådde man 1 miljon appar i app store, och 2020 förutspår man 5 miljoner appar. Då har jag inte räknat Google play.

Men se här har vi själva problematiken. Kommer ni ihåg Ines Uusmann, vår f.d. kommunikationsminister? Den stackaren har alla gjort narr av för att man tog ett citat från henne helt ur kontext: ”Internet är en fluga”. Vad Ines menade var att planlöst surfande var en fluga. Kommer ni ihåg i början av Internets tillväxt, då klickade man sig fram länk för länk av ren kuriosa. Det gör i alla fall inte jag längre i någon större omfattning. I huvudsak går de flesta in på 5 huvudsakliga Internet sidor, där man är stammis, och i övrigt söker man genom Google. Det är helt enkelt för många sidor på Internet för att klicka sig fram. Men vad betyder det för appar om det nu finns 1 miljon, eller snart 5 miljoner. Inte tänker jag strö-ladda ner alla dessa appar. Jag vill inte ens ha 100 appar på min telefon. Att öka app-mängden verkar ju inte egentligen vara ett vettigt framtidsalternativ ur ett användarperspektiv i så fall.

Idag kan det vara svårt för en användare att hantera all information som behövs för att få något gjort. För att planera en resa, så behöver man hoppa ut och in ur olika webb-sajter och appar, för att kolla väder den tiden på året, bästa flygstolar, hotell, rekommendationer, upplevelser etc etc. In och ut och fram och tillbaka. Ganska mycket arbete. Appar och webb sidor som kanaler och kontaktytor är därför ganska svårjobbade, eftersom man kan behöva använda många av dem parallellt, och blir svårare ju fler olika kanaler och appar vi vistas i.

Det som händer just nu är att konversationell och kontextuell AI, artificiell intelligens, formligen exploderar i utveckling. En del kallar det botar. Microsoft hävdar att deras dator nu är lika bra som människor på att tolka diktering av text (https://blogs.microsoft.com/next/2016/10/18/historic-achievement-microsoft-researchers-reach-human-parity-conversational-speech-recognition/#sm.00005c1w91lyafoduji2l1lfclort), vilket betyder naturlig tolkning av tal. Redan sedan tidigare har IBM Watson slagit världsmästarna i Jeopardy (https://en.wikipedia.org/wiki/Watson_(computer)), vilket betyder kontextuell förståelse. I mars i år slog Googles AlphaGo världsmästaren i spelet GO (http://www.theverge.com/2016/3/15/11213518/alphago-deepmind-go-match-5-result), vilket betyder förmågan till lärande system.

Vad betyder detta i praktiken? Jo, istället för att blipp och bloppa, trycka tusen gånger på en skärm och byta mellan appar, så går världen mot så kallade konversationella gränssnitt. Som exempel släppte Facebook sin utvecklarmiljö för att bygga in tjänster i Facebook Messenger. (https://developers.facebook.com/products/messenger/) Det innebär att du kan få tjänster utförda på samma ställe som konversationen sker. Tex du bestämmer möte med en kompis, och Messenger förslår direkt om du vill boka en taxi till mötesstället, eller du har samtal med kundtjänst på resebolaget, och de bokar om och skickar nya QR kod biljetter till dig direkt i Messenger. Du behöver då alltså inte gå in och ut ur olika appar för att få detta att hända.

En annan spännande produktnyhet är Google Home (se bilden), som släpps 4 nov i år. (https://madeby.google.com/home/) Det är en liten snygg högtalare (och mikrofon), som du kan ha tex i köket. Home lyssnar till det som sägs konstant, och du behöver bara säga till den ”sätt timern på 5 min” eller ”hur många grader ska fläsk ugnstekas till?” eller ”sätt upp mjölk på inköpslistan” eller ”vad är mitt nästa möte?” eller ”sätt på lugna låtlistan i köket” eller ”sänk ljuset till 50%” eller ”hur många galaxer finns i universum” och direkt på det ”vilken ligger närmast?”. Över tiden kopplas tjänster till; ”beställ en taxi till om 10 minuter”, ”skicka blommor till min mamma” osv. Ett och samma ställe. Konversationellt. Inte in och ut ur flera appar och webbsidor. Och by the way, den vet vem det är som pratar.

Vad innebär det för Helsingborg? Jo det innebär, att visst kan och ska vi göra appar, men låt inte tanken stanna där. Informationen, eller datan, som ligger bakom måste vi jobba med mer systematiskt än vi gör idag för att göra den tillgänglig, och de tjänster vi erbjuder måste kunna integreras in från baksidan på de stora konversationella gränssnitten som Google, Amazon eller någon annan kommer tillhandahålla. (http://venturebeat.com/2016/10/23/ai-agents-like-alexa-siri-and-m-will-create-the-first-trillion-dollar-company/)  Annars kommer vi inte att vara relevanta för användarna. ”När kommer utbetalningen av mitt försörjningsstöd?”. Det kräver att vi har en systematik kring datatillgänglighet och tjänstetillhandahållande. Svårt? Tänk data, data, data, inte appar. Eller på kommunalspråk – Tänk information, inte dokument. Det är ungefär samma sak.

Så frågar du mig…ja appar är en fluga…2025 kommer inga användare prata om appar. Vi får väl se om jag blir känd som Martin Uusmann. 🙂

//Martin

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *